Fackligt arbete

Du kan inte ta saker för givet, för det har varit en ständig kamp för att få villkoren i arbetslivet till vad de är i dag. Att ha fem veckors semester är ingenting som arbetsgivarna godtyckligt har bestämt och från politikers håll finns det krafter som vill försämra de arbetsvillkor som under åren har tagits fram.

Att arbeta med fackliga frågor är – precis som den svenska rösträtten – både en rättighet och skyldighet och du kan antingen vara anställd på ett fackförbund, som exempelvis ombudsman eller förhandlare, eller vara förtroendevald i den lokala klubben och även regionalt och driva frågor i Sverige och på ett internationellt plan. Även om skyddsombud ligger som en separat roll, utifrån ett lagmässigt håll, är det vanligt att skyddsombudet är en del i det fackliga arbetet, som du har rätt att arbeta med på arbetstid.
 

Lag och kollektivavtal

Många av de saker som finns i ditt anställningsavtal bestäms i ett kollektivavtal, som är ett komplement till den lagstiftning som finns i Sverige. Lagen om anställningsskydd (LAS) är det grundläggande, men här tas det inte upp någonting om exempelvis lön eller frågor om ersättning om du jobbar övertid eller om du ska få semesterlön – det innebär att du inte kan, enligt lag, kräva någon lön för att jobba – detta regleras i ett kollektivavtal och i det anställningsavtal som du skriver på, tillsammans med din arbetsgivare.

Andelen anställda på en arbetsplats som har kollektivavtal har ständigt varit hög i Sverige – runt 85 % – och antalet medlemmar i olika fackförbund ligger på runt 80 %, fyra av fem anställda är alltså medlemmar i ett fackförbund, och Kommunal, Handels och Unionen är tre av de största fackförbunden i Sverige. Fackförbunden är organiserade i två intresseorganisationer – Landsorganisationen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) – och driver politiskt frågor i linje med arbetstagarens intressen.
 

Kollektivavtalet rör oss alla

Att ett kollektivavtal berör oss alla är något som uppmärksammats allt mer under 2000-talet. Många har inte sett kollektivavtalet som en viktig del för ens egen anställning, utan varit i en tro om att den svenska lagen har räckt och frågor kring arbetslöshetsersättningen och A-kassans koppling till fackförbundet har diskuterats flitigt bland politiker och hos arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv (som är arbetsgivarnas motsvarighet till LO och TCO).

Här tar vi upp viktiga frågor inom fackligt arbete; som avtalsrörelsen, inkomstförsäkring, kollektivavtalet, lagen om anställningsskydd, minimilöner, semestertillägg – och det viktigaste av allt; engagemanget från arbetstagare och medlemmar i ett fackförbund, både inom LO och TCO.