Accept Inkomstförsäkring

Fackliga frågor:
‘Internationellt’

Hur påverkar fackligt arbete oss i vardagen?


Det sägs att fotboll och politik inte ska höra samman. Det sägs också att Melodifestivalen och politik inte ska höra samman. Det sägs även att fackligt arbete och politik inte ska höra samman. Allt är politik för politik är sådant som händer och berör oss i vår vardag.

Fackligt arbete är politik!

  • Ska arbetsmarknadens parter komma överens om miniminivåer avseende lönesättning eller ska det lagstadgas om en minimilön (som det exempelgörs i de baltiska länderna)?
  • Ska staten vara med och finansiera kostnaderna för att anställa individer (som exempelvis halverad arbetsgivaravgift för unga under 26 år) eller ska staten anse att bidragslinjen inte ska gälla för varken anställda och företag?
  • Ska arbetsgivaren få säga upp en anställd hur som helst och låta den anställde gå på dagen eller ska det krävas några som helst krav på skäl till uppsägning? Hur mycket i Lagen om anställningsskydd ska kunna luckras upp? Miljöpartiet och de borgerliga partierna kom överens om i början av 2000-talet om att ändra till två undantag i turordningslistan vid uppsägning för företag upp till tio anställda.

Fackligt arbete är politik och politik i partier påverkar fackligt arbete – fackligt arbete och politik går hand i hand, likt ett par som går hand i hand på stan.

Hur ska fackligt arbete genomsyras i vardagen?

Jenny Bengtsson, Hotell- och restaurangfackets Stockholmsordförande, har i en debattartikel i SvD ställt sig fundersam om hur en aktiv Sverigedemokrat ska kunna hantera fall av diskriminering och menar att det är helt naturligt att fackföreningsrörelsen säger nej till aktiva Sverigedemokrater. Efter publiceringen har Bengtsson blivit hotad, vilket resulterat i polisanmälningar.

Att som fackligt vald av medlemmarna i en demokratisk organisation utsättas för hot för ens engagemang får aldrig accepteras. För att kunna föra en konstruktiv dialog och kommunikation inom organisationen och i externa sammanhang, gäller det att det finns två parter som vill föra en dialog där argumenten får vinna över det fysiska våldet.  Det finns organisationer som tyvärr inte vill detta, vilket än en gång har uppmärksammats i media.

Fackligt arbete måste få fortsätta för att kunna gagna medlemmarna i en positiv anda. En facklig företrädare måste få och ha lagligt stöd och skydd för att kunna verka fackligt, precis som riksdagsledamöter som har en risk att utsättas för hot och våld har skydd av SÄPO.

Facket förändras i framtiden?

Hur ser ett bra fackligt arbete ut i framtiden? Vilket stöd har fackföreningsrörelsen av svenska riksdagsledamöter efter valet? Vad händer om arbetsmarknadens parter får minskade befogenheter att komma överens om saker och ting och där allt mer regleras av lagstiftning? Har en riksdagsledamot lika stor kunskap om alla branscher som lokalt, fackligt vald företrädare? Det görs flera kvalitativa undersökningar om fackförbundens arbete i Sverige år 2014 och som kan ge tendens om framtidens fackliga arbete. För politik påverkar fotbollen, Melodifestivalen och fackligt arbete – frågan borde vara till vilken grad och vilket engagemang som vi vill lägga ner, som medlemmar och som anställda.
 




Unionen

Det personliga förtroendet är A och O i alla uppdrag!


Det personliga förtroendet, eller arete (duglighet) som Aristoteles skulle definera det som, är en av tre viktiga kompenter för om en individ har ett bra ethos eller inte. För förtroende är viktigt inom fackligt arbete, för om inte med- och motparten har duglighet för att förhandla, spelar det ingen roll om denne har en välvilja eller yrkeskompetens.

 

Kompetens – praktisk och legitimt

För att kunna utöva en kompetens inom ett yrke är viktigt för att arbetet ska kunna fullgöras på ett säkert och bra sätt. Detta sker vanligtvis att arbetstagaren har denna kompetens i samband med rekryteringen eller får detta i samband med introduktionen samt att det ställs krav från alla arbetsmarknadens parter att relevant utbildning sker så att kompetensen finns kontinuerligt under hela anställningen.

Inom vissa yrkesgrupperingar, som läkare, advokater och psykologer, krävs det en legitimation för att garantera en viss professionalitet hos den som utövar yrket.  Denna legitimation ska borga en säkerhet för kunden som behöver de tjänster som erbjuds, en säkerhet som bygger på bland annat vetenskapliga studier och forskning som grund.

Legitimationen är ett legalt verktyg som tilldelas vissa yrkesgrupper ett ethos som bygger på en titel för en individ. Motzi Eklöf beskriver i sin avhandling ”Läkarens ethos” om ethos som framställande av auktoritet och karaktär, personlig karaktär gentemot åhöraren samt förtroende för hela yrkeskåren.  Den grekiske filosofen Aristoteles beskriver ethos på likvärdigt sätt – som klokhet/förståndhet, duglighet som individ och intention/välvilja. Förtroende kan kategoriseras på olika sätt och enligt olika definitioner och bygger på om det är riktat mot en som person, ens ”yrkestitel” eller handling.

Förtroende genom profession

En läkares ethos bygger på ens ”yrkestitel” och dess profession i första hand och gentemot en som person och dess duglighet i andra hand. Att ett yrke professionaliseras bygger i grunden på att en blir och är akademisk utbildad inom det specifika området och kan referera till sådan norm som gemene man kan stå bakom, baserad på forskning och empiri på området.
   Att alla yrken inte har en profession kan skapa en problematik till den grad att det kan skapa olikheter mellan individers kunskap i sin yrkesutövning. Frågan är dock om det behövs en profession för vissa yrken och detta kan grunda sig i om vi ser aspekten om ethos utifrån en persons duglighet. Även om en inte ska göra skillnad på ”individer och individer” och ”yrken och yrken” så kan det vara skillnad på om vi ställer krav på olika yrkesutövare och dess kunskaper, beroende på om det handlar om våra liv eller inte. Jag ställer högre krav på kompetens på någons yrkeskunskaper och duglighet som ska göra en operation i mina knän än på någon som paketerar upp mjölk i mejerihyllan i livsmedelsbutiken (om ni förstår vad jag menar avseende liv och sak). Ju högre krav som jag ställer på någons yrkesutövning och duglighet, desto mer makt får och tar denne i förhållande till mig som patient och som individ.

Läkarens ethos är legaliserat genom legitimationen och vartefter skolmedicinen normaliserats, ju mer ”kvacksalvande” har den alternativa medicinen blivit. Den alternativa medicinen kan dock kategoriseras in i två delar, nöje och obehag, i och med att massage och badkurer inte leder (vad jag vet) till några direkta men för livet och elektriska bälten och bantningskurer kan vara en direkt orsak som men för livet, om man utgår från de skador som baserar på den biologiska kroppen. Även om läkaren har en legal makt och ethos att säga och normalisera om vad som är en direkt skada, så kan det finnas faktorer som påverkar för envar rent psykologiskt och fysiologisk – det är när det gäller det psykologiska som ”kvacksalvare” kan agera bättre, eftersom ingen i sig kan säga att den som brukar denne alternativa medicin har fel, om denne känner sig bättre av brukandet av den alternativa medicinen.

Praktisk eller legalt förtroende i fokus?

Läkarkårens allt starkare ställning kan även sättas in i ett perspektiv som är ansvarsfrågan om och när det händer någonting. Väljer en att gå till ett sjukhus för vård och det händer någonting, så finns det vanligtvis ansvarsförsäkringar som täcker kostnader för uppkomna skador, lyte och men. Väljer en att gå till en ”kvacksalvare” så kan det bli en situation där en måste gå via domstol för att få rätt och därmed kräva skadestånd som inte nödvändigtvis kan betalas av den som utför vård med den alternativa medicinen.

Dugligheten är viktigt i alla sammanhang, oavsett om du har en legal titel och profession. Utan en duglighet har du inget personligt förtroende och då kommer det inte gå bra i fackliga örhandlingar och i fackligt arbete.

 




Unionen

Om årsmötet


Fackligt arbete kan ske på två olika sätt; antingen som anställd av ett fackförbund (då är man tjänsteman) eller som förtroendevald. Grunden i allt fackligt arbete är att det sker på ideellt basis, men att arbetsgivaren betalar lön för den fackliga tiden som direkt berör arbetsplatsen (och att fackförbundet betalar utebliven lön för den tid som det handlar om intern medlemsvård). Tjänstemännen som är anställda på fackförbunden ska utföra de uppdrag som de fackliga förtroendevalda beslutar om.

För att kunna verka som förtroendevald inom ett fackförbund behöver du ha ett mandat från medlemmarna och det sker i grunden genom årsmötet, antingen att du får sitta med i styrelsen eller att styrelsen får rätt att adjungera in någon för sakfrågor under året. Vanligtvis sker årsmötet i början av ett kalenderår (fråga din lokala styrelse om när årsmötet sker för din lokala klubb) och där beslutas många strategiska frågor, som verksamhetsplan och budet för kommande period (som oftast är utlagd över ett verksamhetsår). 

I en fackförening finns det något som heter stadgar som bestämmer om vad som krävs gå igenom på ett årsmöte, när detta ska äga rum och hur det ska genomföras – man har en dagordning med en del punkter som ska gås igenom – bland annat om kallelsen skickats ut på ett ”behörigt sätt” (om medlemmarna har fått det i god tid inför årsmötet på så sätt som står i stadgarna), om den avgående styrelsen har gjort saker och ting i enlighet med fattade beslut och kan beviljas ansvarsfrihet (det innebär i praktiken om medlemmarna godkänner styrelsens arbete), val av ny styrelse (som kan omfatta hela eller delar av den avgående styrelsen) och frågor som berör verksamhet och ekonomi för ett fackförbund.

Årsmötet är det ”högsta beslutande organet” för en fackförening och hit är alla medlemmar välkomna att delta i, antingen få vara med själva eller välja ombud som kan närvara. Här tas strategiska frågor upp, som har betydelse för den vision som fackföreningsrörelsen har – ska man säga ja till könskvotering för föräldraförsäkringen? Ska man säga nej till inkomstförsäkring? Många politiska frågor som fackföreningsrörelsens centralorgan ska verka för eller emot fattas vanligtvis på ett årsmöte för hela fackföreningen på nationell nivå. På central nivå syns bland annat Wanja Lundby-Wedin som företrätt LO (Landsorganisationen).

Gör din röst hörd – påverka årsmötet med dina tankar och idéer! För utan medlemmarns engagemang, går det inte att förändra och förbättra villkoren för arbetstagarna – på lokal nivå på arbetsplatsen, i hela landet och utifrån ett globalt synsätt.




Unionen

Rollen som förtroendevald


Att vara fackligt förtorendevald innebär konkret att du är vald med förtroende av de medlemmar på arbetsplatsen som kollektivavtalet omfattar. Det finns många olika "titlar" för förtroendevalda, men det viktiga är att du vet vem eller vilka som du företräder och att det är för dem du verkar för.

I alla fackliga klubbar, oavsett om det är en lokal facklig klubb, regional eller nationell styrelse, finns det en styrelse som består av ett antal personer – rent formellt har de titlar och som beskriver vilken roll i gruppen som de har och blivit valda med förtroende av.

Ordförande
Den som leder och fördelar arbetet i den fackliga styrelsen. En fördel är om ordförande är visionär och har ett långsiktigt tänkande utifrån ett övergripande perspektiv. Ordförande brukar delta i fackliga förhandlingar.

Vice ordförande
Deltar i det övergripande arbetet, tillsammans med ordförande, och deltar normalt också i fackliga förhandlingar. Ordförande och vice ordförande brukar ibland ha olika arbetsområden, som en har hand om det internationella arbetet och den andre har hand om det nationella arbetet (om det är en nationell facklig styrelse).

Kassör
Den som bokför och redovisar medlemsintäkter och kostnader i samband med seminarium och medlemsaktiviteter.

Sekreterare
Skriver protokoll från styrelsens möten och ser till att medlemmar blir kallade till årsmöten och att styrelsens ledamöter får kallelse och alla handlingar som krävs för att beslut ska kunna fattas, utifrån fackklubbens stadgar.

Ledamot
Alla i en styrelse är ledamöter i grunden, även om vissa har mer inriktade titlar och arbetsområden. Traditionellt är "ledamot" en som sitter med  istyrelsen och arbetar med klubbens löpande verksamhet och har ibland ett ansvarsområde – som försäkringsrådgivare.

Skyddsombud
Rent formellt utses en skyddsombud av arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen i samförstånd. Vanligtvis brukar den lokala klubben ha hand om denna nomineringsprocess, då fackligt arbete och skyddsombudets arbete går hand i hand.

Revisor
En revisor är inte en ordinarie ledamot i en facklig styrelse, då den ska granska styrelelsens arbete och ge förslag om ansvarsfrihet till klubbens årsmöte. Den ska granska styrelsens arbete och se att det följer skrivna protokoll och att den ekonomiska redovisningen är korrekt och enligt god sed. En god sed är att revisorn bjuds in till ett eller ett par styrelsemöten under året och får närvara det faktiska arbetet.

Förhandlingsdelegation
Ofta brukar det uppstå situationer, där klubben behöver förhandla med arbetsgivaren (eller vice versa) och då finns det en förhandlingsdelegation, som från den fackliga sidan i normalfallet består av ordförande, vice ordförande och någon ytterligare person. Vid adhoc kan någon från central nivå närvara, beroende på vad det är för slags förhandling.

Andra förtroendeuppdrag
För att det fackliga arbetet ska flyta på på ett bra sätt, kan det ibland vara bra om det finns mandat från årsmötet att man får adjungera (välja in) någon som får utföra ett förtroendeuppdrag för klubbens räkning.

Samtliga förtroendeuppdrag ska meddelas arbetsgivaren snarast, så snart detta är känt – vilket vanligen är någon dag efter att årsmötet ägt rum.




Unionen

Hur berör det mig?


Det som händer utomlands, påverkar det mig som arbetstagare här i Sverige? Varför behöver jag bry mig om de chilensk gruvarbetarna eller att det pågår barnarbete i Kina?

Allt som pågår i omvärlden påverkar oss arbetstagare i Sverige och de arbetsvillkor som finns på våra arbetsplatser. Företagsledare bevakar omvärlden kontinuerligt och har en omvärldsanalys utifrån ett ekonomiskt perspektiv – hur påverkar det företagets vinst om man outscorcar (lägger ut) en viss verksamhet till ett annat land? Kan man lära estländare det svenska språket och lägga ut en telefoniväxel och bara behöva betala halva lönekostnaden? Kan man kringgå LAS (lagen om anställningsskydd) om man lägger ut en verksamhet på ett bemanningsföretag?

Internationella frågor påverkar och arbetstagare behöver – precis som arbetsgivare – se vad som händer i omvärlden och bevaka sina intressen. Många fackförbund har ett internationellt sekreteriat som bland annat jobbar med att förbättre länders arbetstagarvillkor och att FN:s organs ILO (Internation Labours Organisation) och deras uppställda villkor uppfylls av de länder som gått med på att följa dem och att länder som inte anslutit sig gör detta.




Unionen