Fackligt arbete

Fackliga frågor:
‘Lokalt’

Fackligt arbete kan ske på två olika sätt; antingen som anställd av ett fackförbund (då är man tjänsteman) eller som förtroendevald. Grunden i allt fackligt arbete är att det sker på ideellt basis, men att arbetsgivaren betalar lön för den fackliga tiden som direkt berör arbetsplatsen (och att fackförbundet betalar utebliven lön för den tid som det handlar om intern medlemsvård). Tjänstemännen som är anställda på fackförbunden ska utföra de uppdrag som de fackliga förtroendevalda beslutar om.

För att kunna verka som förtroendevald inom ett fackförbund behöver du ha ett mandat från medlemmarna och det sker i grunden genom årsmötet, antingen att du får sitta med i styrelsen eller att styrelsen får rätt att adjungera in någon för sakfrågor under året. Vanligtvis sker årsmötet i början av ett kalenderår (fråga din lokala styrelse om när årsmötet sker för din lokala klubb) och där beslutas många strategiska frågor, som verksamhetsplan och budet för kommande period (som oftast är utlagd över ett verksamhetsår). 

I en fackförening finns det något som heter stadgar som bestämmer om vad som krävs gå igenom på ett årsmöte, när detta ska äga rum och hur det ska genomföras – man har en dagordning med en del punkter som ska gås igenom – bland annat om kallelsen skickats ut på ett ”behörigt sätt” (om medlemmarna har fått det i god tid inför årsmötet på så sätt som står i stadgarna), om den avgående styrelsen har gjort saker och ting i enlighet med fattade beslut och kan beviljas ansvarsfrihet (det innebär i praktiken om medlemmarna godkänner styrelsens arbete), val av ny styrelse (som kan omfatta hela eller delar av den avgående styrelsen) och frågor som berör verksamhet och ekonomi för ett fackförbund.

Årsmötet är det ”högsta beslutande organet” för en fackförening och hit är alla medlemmar välkomna att delta i, antingen få vara med själva eller välja ombud som kan närvara. Här tas strategiska frågor upp, som har betydelse för den vision som fackföreningsrörelsen har – ska man säga ja till könskvotering för föräldraförsäkringen? Ska man säga nej till inkomstförsäkring? Många politiska frågor som fackföreningsrörelsens centralorgan ska verka för eller emot fattas vanligtvis på ett årsmöte för hela fackföreningen på nationell nivå. På central nivå syns bland annat Wanja Lundby-Wedin som företrätt LO (Landsorganisationen).

Gör din röst hörd - påverka årsmötet med dina tankar och idéer! För utan medlemmarns engagemang, går det inte att förändra och förbättra villkoren för arbetstagarna – på lokal nivå på arbetsplatsen, i hela landet och utifrån ett globalt synsätt.

Att vara fackligt förtorendevald innebär konkret att du är vald med förtroende av de medlemmar på arbetsplatsen som kollektivavtalet omfattar. Det finns många olika "titlar" för förtroendevalda, men det viktiga är att du vet vem eller vilka som du företräder och att det är för dem du verkar för.

I alla fackliga klubbar, oavsett om det är en lokal facklig klubb, regional eller nationell styrelse, finns det en styrelse som består av ett antal personer – rent formellt har de titlar och som beskriver vilken roll i gruppen som de har och blivit valda med förtroende av.

Ordförande
Den som leder och fördelar arbetet i den fackliga styrelsen. En fördel är om ordförande är visionär och har ett långsiktigt tänkande utifrån ett övergripande perspektiv. Ordförande brukar delta i fackliga förhandlingar.

Vice ordförande
Deltar i det övergripande arbetet, tillsammans med ordförande, och deltar normalt också i fackliga förhandlingar. Ordförande och vice ordförande brukar ibland ha olika arbetsområden, som en har hand om det internationella arbetet och den andre har hand om det nationella arbetet (om det är en nationell facklig styrelse).

Kassör
Den som bokför och redovisar medlemsintäkter och kostnader i samband med seminarium och medlemsaktiviteter.

Sekreterare
Skriver protokoll från styrelsens möten och ser till att medlemmar blir kallade till årsmöten och att styrelsens ledamöter får kallelse och alla handlingar som krävs för att beslut ska kunna fattas, utifrån fackklubbens stadgar.

Ledamot
Alla i en styrelse är ledamöter i grunden, även om vissa har mer inriktade titlar och arbetsområden. Traditionellt är "ledamot" en som sitter med  istyrelsen och arbetar med klubbens löpande verksamhet och har ibland ett ansvarsområde – som försäkringsrådgivare.

Skyddsombud
Rent formellt utses en skyddsombud av arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen i samförstånd. Vanligtvis brukar den lokala klubben ha hand om denna nomineringsprocess, då fackligt arbete och skyddsombudets arbete går hand i hand.

Revisor
En revisor är inte en ordinarie ledamot i en facklig styrelse, då den ska granska styrelelsens arbete och ge förslag om ansvarsfrihet till klubbens årsmöte. Den ska granska styrelsens arbete och se att det följer skrivna protokoll och att den ekonomiska redovisningen är korrekt och enligt god sed. En god sed är att revisorn bjuds in till ett eller ett par styrelsemöten under året och får närvara det faktiska arbetet.

Förhandlingsdelegation
Ofta brukar det uppstå situationer, där klubben behöver förhandla med arbetsgivaren (eller vice versa) och då finns det en förhandlingsdelegation, som från den fackliga sidan i normalfallet består av ordförande, vice ordförande och någon ytterligare person. Vid adhoc kan någon från central nivå närvara, beroende på vad det är för slags förhandling.

Andra förtroendeuppdrag
För att det fackliga arbetet ska flyta på på ett bra sätt, kan det ibland vara bra om det finns mandat från årsmötet att man får adjungera (välja in) någon som får utföra ett förtroendeuppdrag för klubbens räkning.

Samtliga förtroendeuppdrag ska meddelas arbetsgivaren snarast, så snart detta är känt – vilket vanligen är någon dag efter att årsmötet ägt rum.

Vad är egentligen en inkomstförsäkring och hur påverkar det mig som arbetstagare? När behöver jag ha en inkomstförsäkring och är det inte staten som ska garantera en viss trygghet i samhället? 

En inkomstförsäkring är i grunden en kompletterande, privat försäkring som du kan tecka till den arbetslöshetsförsäkring som finns lagstadgad i Sverige. Tesen om att du ska få ut 80 % av din lön som arbetssökande har under många år fungerat, men vartefter löneutvecklingen och taket på vad samhället hjälper till med förändras, är det allt fler som inte får ut denna nivå.

Har du en lön som överstiger en nivå – som ligger på runt 20 000 kronor – får du från arbetslöshetsförsäkringen ut 80 % av det som går upp till 20 000 kronor, därutöver täcker inte arbetslöshetsförsäkringen – detta oavsett om du har 21 000 kronor eller 38 000 kronor i månadslön.

Skulle du ha en månadslön på 30 000 kronor och vill få ut 80 % av 30 000 kronor, får du därför teckna en inkomstförsäkring. Det finns många försäkringsbolag som erbjuder denna försäkring och som villkor för att teckna denna, krävs det ofta att du är tillsvidareanställd (anställd sedan minst sex månader, som en provanställning kan vara), inte känna till att du är varslad (att du kan bli uppsagd, i samband med en pågående förhandling på arbetsplatsen om arbetsbrist) och andra kritierer som finns uppställda – jämför därför gärna olika försäkringsbolag, så att du inte tecknar en försäkring som du inte får användning av.

Nedan presenterar vi några försäkringsbolag som erbjuder inkomstförsäkring:

Accept Inkomstförsäkring
Accept är ett svenskt försäkringsbolag, som har varit verksamt sedan 1998. Accept erbjuder bland annat inkomstförsäkring, som kompletterar A-kassans ersättningar för dig som har en lön över a-kassetaket på 18 700 kronor.
>>> Teckna inkomstförsäkring på www.accept.se! <<<

Insplanet
Insplanet erbjuder privatpersoner jämförelser, rådgivning och köp av produkter och tjänster inom försäkring och andra privatekonomiska områden och förmedlade närmare 100 000 försäkringar under år 2009.
>>> Få prisjämförelser på www.insplanet.com! <<<

Får jag jobba med fackliga frågor på arbetstid? Måste jag ta ledigt för den tid som jag går på ett medlemsmötet med facket?

Grunden med fackligt arbete är att du får jobba med fackliga frågor på arbetstid – om du har ett förtroendeuppdrag i klubbstyrelse, är adjungerad till ett uppdrag eller är vald som skyddsombud. Det är reglerat i Medbestämmandelagen (MBL) att den tid för fackligt arbete som är arbetsrelaterat ska arbetsgivaren bekosta – för den lönekostnad för den tid som du sysslar med fackliga frågor. När det gäller internt fackligt arbete (som att göra en medlemstidning eller likvärdigt) kan arbetsgivaren till en viss del neka dig för detta och då ska fackförbundet ge ersättning för utebliven lön.

Om det finns ett kollektivavtal, finns det ofta reglerat i olika överenskommelse om vem som ska stå för vilket arbete. Det finns ofta överenskommelse om att medlemmar inte behöver få löneavdrag för att vara med på klubbmöten – som årsmöte och medlemsmöten – och ibland kan det finnas en konkret överenskommelse som att en medlem får delta i fackligt arbete upp till fem timmar om året.  

Det som händer utomlands, påverkar det mig som arbetstagare här i Sverige? Varför behöver jag bry mig om de chilensk gruvarbetarna eller att det pågår barnarbete i Kina?

Allt som pågår i omvärlden påverkar oss arbetstagare i Sverige och de arbetsvillkor som finns på våra arbetsplatser. Företagsledare bevakar omvärlden kontinuerligt och har en omvärldsanalys utifrån ett ekonomiskt perspektiv – hur påverkar det företagets vinst om man outscorcar (lägger ut) en viss verksamhet till ett annat land? Kan man lära estländare det svenska språket och lägga ut en telefoniväxel och bara behöva betala halva lönekostnaden? Kan man kringgå LAS (lagen om anställningsskydd) om man lägger ut en verksamhet på ett bemanningsföretag?

Internationella frågor påverkar och arbetstagare behöver – precis som arbetsgivare – se vad som händer i omvärlden och bevaka sina intressen. Många fackförbund har ett internationellt sekreteriat som bland annat jobbar med att förbättre länders arbetstagarvillkor och att FN:s organs ILO (Internation Labours Organisation) och deras uppställda villkor uppfylls av de länder som gått med på att följa dem och att länder som inte anslutit sig gör detta.

Nästan alla har hört talas om ordet "kollektivavtal" – men vad är det för något i praktiken och på vilket sätt berör det dig och mig? Ett kollektivavtal är ett avtal som berör nästan alla på en arbetsplats (med några få undantag) och är en central överenskommelse mellan arbetsgivaren och facklig organisation.